Efterlyst

Detta blev resultatet när jag skulle fota mig och missen som mös i soffan. Efter fem bilder gav hon upp och gick. Nu hoppar hon runt och gör cirkuskonster med mamma. Att en topps kan vara så rolig.

Efterlyst var nyss på tv, jag blir äcklad och får ont i magen när jag hör om allt som händer i våran vidriga värld. Ett gäng ungdomar som frågar en person efter en cigg, får svaret "nej tyvärr jag röker inte", vad gör dom? Dom slår ner personen och fortsätter sparka när personen ligger! För att personen inte röker?! Fega tonåringar som ger sig på 85-åriga tanter för några futtiga hundralappar? Jag blir så arg.

3

När jag tänker tillbaka det senaste året inser jag att mitt liv och jag har förändrats så otroligt mycket. Vem var jag egentligen för ett år sedan? Jag var bara en normal tonåring med kärleksbekymmer och ett skavande hjärta. En vanlig tonåring som gör saker vanliga tonåringar gör. Gick i skolan, umgicks med kompisar, festade. Helt ovetandes vad som väntade mig bara några månader senare. 

Tänk vad snabbt ett liv kan förändras, vad snabbt precis allt kan vända. När jag stod där med den nerkissade stickan som visade ett tydligt plus försvan världen. Jag var lyckligare än vad jag någonsin hade varit tidigare. Jag hoppade, grät och ville skrika rakt ut i luften. Men då hade väl mamma trott att jag höll på att dö. Och nu sitter jag här, sprickfärdig och snart mamma till värdens finaste son. Har jag ångrat mig någon gång? Aldrig, inte en enda sekund. Jag var lika säker på mitt beslut då som nu. 

Sen att saker inte blir som planerat är en annan sak.

26 december, på väg ut för att köpa bakismat i snöstorm med Rebecca.
Tänk att jag hade en liten ärta i magen där.

Jag och mamma ligger i varsin ände av soffan och jäser efter en trevlig kväll hos mormor med moster+familj. Mormor fyllde hela 28år. Undra vilken ålder jag kommer stanna på? Känner mig redan gammal när jag jämför mig med andra i min ålder som livet leker för. (Menar verkligen inte att jag är mer mogen på något sätt, våra liv är inte likadana på långa vägar bara.) Varför försvarar jag mig innan någon ens sagt något? Sidospår. På fredag fyller min moster år så nu får lilleman gärna hålla sig där inne ett tag.

Bm update

Idag tog det lång tid hos barnmorskan. Vi gick igenom precis allting. Hinnsvepning gör dom helst inte för det funkar oftast inte. Jag har dock fått tabletter mot klådan, funkar dom inte blir jag antagligen igångsatt. Om förlossningen inte sätter igång av sig själv förstås!
Nu håller jag tummarna för att det kommer igång i helgen.

Efter en helvetes natt var det svårare än någonsin att ta sig ur sängen i morse. Magen blev 100kg tyngre och allt slutade med att jag gick upp en halvtimme efter planerat.

Snart ska jag dra min tunga elefantkropp in på toaletten och få på mig ett ansikte. Kanske ska försöka mig på någon form av frisyr, inte uppsatt.

Sen bär det av till barnmorskan.

Hinnsvepning?

Kliar mig så jag blöder

Jag har fullt med småsår på magen och fler blir dom. Försöker låta bli att klia under min vakna tid men jag tror dessvärre att jag kliar i sömnen. Inte helt olikt mig. Jag är van vid eksem etc men detta är ingenting i närheten av det! Jag har aldrig någonsin vari med om något värre, det kliar så det gör ont. Graviditetsklåda är det inte, det har dom testat två gånger. Förhoppningsvis tycker min barnmorska så synd om mig att hon går med på en hinnsvepning. Säkerligen inte då det knappt vill röra än innan man gått ett par veckor över tiden.
Ska inte mamman också må bra?

Har en mild ångest ikväll också, missen har bestämt sig för att inte komma hem. Det resulterar i en orolig natt för mig.

Tänk att den snart är borta

Dagen har bestått utav att trycka i mig vattenmelon, googla runt på "huskurer" för att få igång förlossningen (tror dock inte på sånt, men kul att läsa) och svarat på sms och telefonsamtal från nyfikna människor som undrar om han är på väg. Men nej, ingen bebis här inte, som ni kanske ser. Tänk att magen snart är borta, jisses så konstigt det kommer kännas!

6 dagar kvar

Det blev inget Ikea idag, mamma har haft migrän och legat deckad i soffan hela dagen. Jag får glatt vänta på mitt tyg till näst helg.

På tisdag ska jag återigen till min barnmorska, förhoppningsvis är det den allra sista gången. Jag ska även fråga henne hur tidigt dom är villiga att sätta igång en. Klådan tar död på mig.

Jag försöker att inte leta efter tecken på att förlossningen är på gång, det händer ju när man minst anar det säger dom. Men det är lättare sagt än gjort. Pappa smsade i morse och frågade om lilleman var på väg. Till hans förtret så är svaret nej och åter nej. Men ont har jag, så något måste ju hända med kroppen.

Nej nu ska jag fortsätta trycka i mig vattenmelon och vänta på att mamma ska vakna till liv så vi kan åka till Ikea.

I hopp om att dagarna ska gå lite fortare så går jag och sover. Det enda som rör sig i mitt huvud för tillfället är bebis. Blogg-torkan är ett faktum.
Håll ut, snart blir det roligare!

God natt

Bestämd herre!

Arash, jag och Renata i tvåan (?)

Ingen bebis här inte, dessa förvärkar tar livet av mig. Man hoppas på att "Nu då, är det nu det händer?", man slemmar av sig värre än en snigel (hur stor är slemproppen egentligen?) och har någorlunda regelbundna värkar, sen vips så är dom som bort blåsta. Lilleman trycker dock på rätt bra neråt och har gjort det sen igår! Tycker han kan sluta mesa sig och trycka på ordentligt någon gång.

Nej nu blir det duschen sen åka och handla!

Det gick inte längre, jag gav upp och parkerade rumpan i soffan istället. Har John Blund tappat bort min adress? Tog två Alvedon och slipper den "molande" värken i rygg+mage, får dock sammandragningar då och då men det får jag stå ut med!

Idag ska jag och mamma åka och storhandla som vi alltid gör på lördagar eller söndagar. I morgon ska vi till Ikea. Jag älskar att gå på Ikea!

Nu; frukost!

Jag blir galen på dessa förvärkar! Dom gör inte extremt ont, men tillräckligt för att väcka mig och sen hålla mig vaken.

Kan det inte bara sätta igång ordentligt istället?

Fingers crossed

Liten Sara och liten katt, 16-17år gammal

Jag har googlat runt (såklart) och många skriver att deras magar blev upp&ner dagarna innan deras förlossning. Med tanke på att toaletten har varit min absoluta bästa kompis dom tre senaste dagarna kanske det är på gång? Ja man kan ju alltid hoppas. Jag försöker att varken känna efter eller hoppas för mycket. 

Ikväll ska vi äta pizza, välbehövlig pizza. Mamma ska även hämta ut min jacka!

Efter en lång fin pratstund med sysslingen ska den feta ensamstående (blivande)mamman släpa sin feta rumpa till sängen. Jag kanske inte är gravid, kanske handlar det bara om vinklar?

Om minst 8 dagar (har jag bestämt) har jag min knodd, sen kan jag bli en smal ensamstående mamma. (Ordet ensamstående är väldigt viktigt att få med!)

God natt på er

"Nu när du är en fet ensamstående mamma", aj. Det gjorde riktigt ont. Jag vet inte om i känner varandra på något sätt men jo jag har varit smal. Jag har pendlat mycket under mina tonår men var så äckligt smal en sommar att jag kollapsade mitt på stan och efter det tvingade mamma mig att äta. Vilket resulterade i att jag gick upp mycket i vikt. Inte konstigt när man går från att inte äta alls (i princip) till att trycka i sig allt man hittar.

Hur har du kunnat följa mig i flera år? Jag har inte bloggat i flera år.

Om vi känner varandra ser jag gärna att du tar kontakt med mig privat, så jag kan få ett ansikte på dig.

Klick

Sitter nerborrad i soffan med te-koppen på magen och datorn i knät. Klickar hem såna där saker man bara måste ha men inte riktigt vill köpa till sig själv. Jag vill ju i och för sig inte köpa något till mig själv då jag får dåligt samvete gentemot min lille knodd, men som mamma sa igår "Vissa saker bara måste man ha för att kunna leva, och du förtjänar också saker Sara." Klok kvinna min mamma!

Framsidans baksida

Mitt hopp till att bli bra i magen

Jag är ett kontrollfreak, jag analyserar sönder varenda sak in i minsta detalj för att ha koll på allt. Att jag varken vet när, var eller hur förlossningen kommer bli gör mig så otroligt rädd för allt vad den innebär. Det är inte bara det faktum att han ska ut, jag tänker på moderkakan, att sys, bb-tiden. Allt som har med en förlossning att göra.

Igår grät jag, för jag börjar bli frustrerad. Jag har inte alls koll på läget längre, som jag haft någorlunda bra tidigare. Min kropp är så långt ifrån sig själv den kan vara, och då menar jag inte det yttre utan det inre. Jag har kramp från midjan till tårna och toaletten är numera min bästa vän. Varför är det inget som pratar om det här när dom berättar hur det är att vara gravid? Allt man får höra är hur fint det är, vilken vacker sak man gör. Visst det är vackert, man bär på sitt barn. Men det är inte vackert att kissa lite varje gång man nyser, svullna upp och få elefant fötter, inte kunna vända sig i sängen utan att stonka, stöna och frusta i en halvtimme och allt det andra äckliga ting som händer med kroppen. (Besparar er på vad, ni gravida och mammor förstår vad jag menar.)

Nej nu ska jag fortsätta med mitt te och min tv.

9 dagar kvar

9 dagar kvar, jag kan inte riktigt förstå vad som faktiskt är på väg att hända. Jag ska bli mamma, jag ska få ta hand om något så fint som mitt barn. Mamma Sara, det klingar fint i mina öron och jag är så stolt över mig själv. Det borde alla som varit och är gravida vara, för det är ingen enkel process våra kroppar får igenom. Det ska gudarna veta.

Snigelbesök

Jag måste ha den sötaste katten som existerar. Jag har hört historier om katter som kommer hem med råttor, levande huggormar och ett halvt rådjursben, vad kommer min med? Den minsta snigeln jag sett i mitt liv! Stolt strosade hon runt denna lilla snigel och jag förstod inte vad hon höll på med. Kurrade högre än högst och såg allmänt överlägsen ut. Sen ser jag den, den lilla lilla snigeln. Jag kunde inte hålla skrattet inne och hon såg minst sagt förnärmad ut.
Nu är snigel återigen ute i det höga gräset där den hör hemma!

 

Sitter och stirrar mig blind på bilden. Jag känner hur avundet växer och jag önskar jag kunde se ut så nu, inte då. 17 år gammal var jag, fetast i världen om du frågade mig då. "Bara lite till ska bort, sen är det bra!" sa jag och alla kollade på mig med stora ögon och kom alltid med följd frågan "Och vadfan ska bort då?", "Ahmen lite hääääär, och hääääär." sa jag och nöp tag i så mycket skin jag kunde få tag på. Dum i huvudet var jag, och helt jävla perfekt kropp hade jag. Vad gjorde jag för att få det? Inte ett jävla skit! Att jag sen bantade ner mig till alldeles för låg vikt och blev tvångsmatad är en annan historia.

Känsliga läsare manas att sluta läsa just precis här.

Något händer med min kropp, jag gillar det inte. Jag vaknade i morse och var tvungen att springa på toa, sen dess har jag varit där fem gånger. Är jag så dum att jag ätit något gammalt i slutet av min graviditet? Usch, detta är inte min dag heller märker jag.

Ny duschad elefant

En liten fågel viskade i mitt öra (jag fick ett sms) att min jacka kommit och att jag ska dit och hämta den så fort jag får skjuts. Jag har världens sämsta tålamod och vill bara hämta den nu. Har även ett till paket att hämta med kläder till lilleman, han kommer bli så fin i dom. När han väl väljer att kolla ut.

Det där med elen fixade sig, det var bara en huvudsäkring som gått.

9e månaden, v39

v39 (38+3)

Dammade av systemkameran i ett tappert försök att få en nogorlunda bra mag-bild, insåg nu i efterhand att bakgrunden är för ljus. Stod framför ett fönster, har fixat ytterst lite med bilden, men så får det vara nu.

Jag har förstört något i huset, vet inte vad. Uttagen i köket funkar bara om man har ugnen igång (?). Mamma ska prata med styrelse ordförandet när hon kommer hem.

Mitt chokladbegär tog överhanden idag och jag bestämde mig för att baka chokladmuffins med chokladbitar i. Allt gick bra med att röra ihop smeten etc. Vad händer sen? Jo jag ska smälta smör och tänker "sätt på rätt platta nu så sladden till elvispen inte smälter". Vad gör jag? Sätter på fel jävla platta! Jag märker såklart inte det utan går på toa för att kissa, när jag kommer tillbaka ser jag mitt misstag, tar tag i sladden och ska flytta på den. Pang säger det då och elen i hela lägenheten går, ett av lysrören i köket är sönder och elvispen går såklart inte att använda längre.

Allt för att jag är fet och vill ha choklad.

Trött

Jag ligger i sängen och bara vrider och vänder på mig. Någon skön ställning är det ingen idé att försöka hitta i dagens läge, helst vill jag ligga halvt på rygg, med kuddar bakom ryggen som stöd, men lilleman ligger tokigt så jag får ont ner till knäskålarna när jag försöker mig på att ligga så.

När jag inte kan sova läser jag alltid bloggar, när jag började var klockan två, nästa sekund jag kollar på klockan är den tjugo över fyra. Hur är detta möjligt? Jag är så trött att jag mår illa.

Tuttar åt folket

Strike a pose

Ligger i soffan och kollar på svenska Hollywood fruar. Jag skrattar så jag kiknar och tårarna bara sprutar. Vuxna människor som beter sig som 15åringar, det kan inte bli bättre förnedrings tv!

Pappa ringde även och berättade att täcket jag ska ha (som är till lakanen dom även köpte) inte finns i den butiken? Vart logiken ligger i det har jag fortfarande inte kommit på. Men han fick i alla fall lämna tillbaka täcket och han ska ta sig till en annan affär imorn i hopp om att mitt täcke finns där istället. Fingers crossed! Min pappa är världens finaste.

Nej tillbaka till teven nu!

Katten "chillar galet"

Pappa kom förbi på en suprise-lunch, det blev en väldigt lång trevlig pratstund. Jag har insett att min fader är väldigt klok och har för det mesta bra saker att säga.

Jag har också insett att mina bristningar på magen bara sprider sig, det enda jag kan göra är att kolla på. Jag har googlat väldigt mycket och det verkar inte finnas något som motverkar eller tar bort bristningar. Jag tror heller inte på alla dessa olika oljor och krämer som finns, jag får helt enkelt lära mig att leva med dom.

Sitter i soffan och myser med katten framför teven. Regnet öser ner ute och jag älskar det! Hösten är mysig och jag har längtat till den så oerhört mycket. Hmm, undra varför! Jag vaknade kl4 och har inte kunnat somna om sen dess.

Nu är set bara lilleman som saknas, sen är precis allt perfekt.

Hur ska detta sluta?

Nej nu tar jag mina bebisar (magen+missen) och går i säng. Tissie är helt slut på kvällarna nu för tiden, grannkatten gör allt för att uppvakta henne, men hon är inte så förtjust i honom som han är i henne. Hon springer åt motsatt håll såfort han kommer i närheten, och han efter!

Nej nu säger vi god natt

Kom nu.

Tissie visar mitt missnöje exemplariskt! 

Den här dagen har varit så otroligt lång, tar den aldrig slut? Kroppen känns som någon annans och jag förstår inte vad som händer. Jo jag fattar ju i och för sig att den förbereder sig, men tycker den borde vara klar nu. Det är varken mysigt eller fint att vara gravid, slemmigt, äckligt och tungt är vad det är! Kanske är bra att jag är ensamstående? 

Nu; Soffan, glass, pop corn, ostbågar och en massa självömkan!

Besviken mamma

Idag kom pappa och Tina med presenter (julafton varje dag), kudde+täcke till vagnen och även lakan till det. Direkt när dom gått utanför dörren sliter jag fram liggdelen till vagnen och ska börja bädda. Jag sliter upp alla paketen, sätter örngottet på kudden och ska sedan på med lakanet på täcket. Men jag inser i all hast att täcket är större än lakanet. Hur är det möjligt?! Det är från samma affär, på båda står det vagn/vagga??!! Usch vad besviken jag blev, nu kan jag inte bädda!

Missnöjd elefant (ser även ut som att jag har ett ballonghuvud, haha!)

Idag känner jag mig sliten, nästan lite bakis, och jag har ont i min kropp. Det är både läskigt och fascinerande hur kroppen kan ändra sig från dag till dag. Ena dagen känns det inte ens som att man är gravid, andra dagen är magen tyngre än någonsin. Lilleman rör sig mycket mindre än tidigare, men jag litar på barnmorskan som säger att han mår bra. Även fast han blivit lite seg.

Nej nu ska jag ta tag i mig själv och sätta igång och baka! Pappa med sambo kommer ju på besök senare.

Brusten rygg

Insåg precis att min rygg inte är gjord för att först sitta och sy fyra örngott för att sedan bädda om i sängen direkt efteråt. Det känns bokstavligen talat som att den har brustit. Jävla foglossning.

Mamma sitter och trycker i sig Hello Kitty-godis, fråga mig inte varför för det smakar skit. Hon tycker även att jag har för mycket kuddar. Sex stycken, är det för mycket? Skulle vilja ha fem till jag.

Tack till baktipsen! Ska börja på måndag och hoppas på att han inte bestämmer dig för att ta sig ut när plåtarna står i ugnen! (Fast dom säger ju att det händer när man minst anar det.)

Den ser ut som en säck

Idag köpte jag amnings bh:ar. Jag va tvungen att köpa 75D, fast jag egentligen har 75B, h&m har så sjukt små storlekar. Sköna va dom i alla fall!

Alla tjatar om att jag ska ploppa ut honom nu, om det bara var så enkelt. Han är så efterlängtad av alla. Jag kanske ska börja baka och frysa in till allt besök jag kommer få sen? Ge mig förslag på vad jag ska baka!

95%

v39, 5% och två veckor kvar.

Känslan av att han ska komma tidigare är som bortblåst. Jag tror att jag går över tiden. Jag hoppas innerligt att han inte är så stor!
Det är nog det enda jag är rädd för just nu, att han är stor. Allt annat har jag och T pratat om. Det är så skönt. Jag kan för första gången under hela min graviditet fokusera på me, myself (telefonen vill skriva nudels, fan är det?) and I.

Idag ska vi handla. Imorn kommer pappa och Tina. Jag gillar att ha saker planerade, dagarna går fortare då.

I approve

Ice Age2, smör-popcorn, ostbågar, choklad, en mamma (blivande mormor) och lugn mage gör min kväll.

Hur härlig är inte Sid?

Ringo Rimér

Jag längtar något enormt till min lilla pojke när jag ser såna här filmer. Hur cool är inte den här ungen? Coola föräldrar har han också. Han är helt jävla galen, snubblar hela tiden, går in i precis allting och bara ler hela tiden. Dom har verkligen lyckats med att inte dalta för mycket!

http://www.videofy.me/bingo/256005

Kolla på filmen och njut.

Kom för en liten stund sen hem från barnmorskan. Vad sa hon då? Inget är fel på mig, jag har så bra blodvärden man kan ha och mitt blodtryck är åter bra igen. Det är väl bra men det förklarar inte hjärtrusningarna och andningssvårigheterna jag har. Hennes svar på det? "Jag vet inte, du kanske ska gå till husläkaren?" Så börjas det, proceduren där man blir runtskickad för ingen har något svar. Nej då sitter jag hellre här med lite hjärtrusningar och inväntar lillskiten.

Bland det första jag sa när vi bestämde oss för att behålla barnet var "Hoppas jag inte får några bristningar". Fram till v35 klarade jag magen, sen sa det pang och fler och fler syns varje dag. Ytligt? Säg en kvinna som blir glad över bristningar. Men tydligen så går det i släkten så det är bara att leva med det, jag undrar bara hur grotesk jag kommer bli sen efter alltihopa.

Idag är det barnmorskan som gäller igen. Håll tummarna för oss!

Misse

Jag gick in på mitt rum och blev fundersam när katten inte låg på min säng. Jag letade igenom hela lägenheten men hittade ingen katt, började bli orolig att vi stängt in henne i någon garderob eller något. Men hon hade hittat lillemans andra säng. (Den är mindre än spjälsängen så ska ha den i början) Där låg hon och mös och hade det allmänt bra. Fan också, tänkte jag, hur ska jag få bort henne från denna säng då? (Jag hade ju problem med spjälsängen). Men det var bara att flytta henne till min säng så sträckte hon ut sig där istället.

Living on the wild side

Ikväll gjorde jag en galen sak, jag beställde jackan. I storlek S. (Dom skrev att xs var ungefär som 36/38.) Jag är så kär och så rädd att den ska ta slut. Det har hänt mig två år i rad nu, att jackan jag bara ska ha har tagit slut.

Smink problemet är också löst (om någon bryr sig), id hade tydligen kommit med en matte foundation så den blir det!

??

Nu sitter jag här med beslutsångest, igen, och vet inte vilken skinka jag ska sitta på. Hösten närmar sig ju som sagt och då även tiden man sminkar sig. Den gråa trista dagarna på senhösten får ens osminkade ansikte att se lika grått och tråkigt ut.
Nu till dilemmat; vilket smink ska man välja? Mineral smink är givet, men vilket märke? Har testat id, det var bra men inte så bra jag ville att det skulle vara. Även testat Sheer Cover, dom hade verkligen inte min färg så jag blev gul i ansiktet (alltså inget jag rekommenderar). Även testat dom "billigare" märkena som maybelline som jag blev rosa i ansiktet utav. Nu har jag ögonen på ett alldeles nytt mineral smink (nytt för mig) som heter bell'apierre. Jackie Ferm rekommenderar det och jag undrar nu om någon annan kanske testat det?
Är det värt dom 395 kronena som det kostar?

Kronprinsessan

Är det verkligen så intressant att veta när Kronprinsessan och Daniel har nuppat att dom skriver en hel artikel om det?

Idag vaknade jag utav att det plingade på dörren. Nyvaken, ruffsig i håret och i ett smutsigt linne öppnade jag, där stod besiktningstanten som skulle komma idag. Fa-an också, det hade jag helt glömt! Men snäll som hon var behövde dom inte in i min lägenhet. Det tackar vi för.

Idag ska jag bara ta det lugnt, inte lyfta ett finger.

Rädsla

Jag måste börja med att be er, mina fina läsare, om ursäkt för mitt negativa humör dom senaste dagarna. Det är så kort tid kvar och jag trodde att inget mer skulle hända. Att det skulle se bra ut till slutet och att han sen skulle vara här hos oss. Det kanske var för mycket begärt.

Jag ska försöka rycka upp mig och tänka framåt istället för att stå och trampa på ett och samma ställe. Jag är bara så rädd för allt som komma skall. Förlossningen, bb tiden och hur vi ska klara den, tiden efter bb, pengarna. Ta hand om en bebis själv 24h om dygnet sju dygn i veckan. Är jag tillräckligt stark för det?

Förändringar

Ser du mina fina ringar runt ögonen?

Jag är trött. Jättetrött. Syns det? Blodprovet gick förvånansvärt bra idag, tror min moster kan ha en bidragande orsak till det. Hon babblade på och vips så var allt klart. Fick även den lilla nålen, bebisnålen som dom kallar den.

Jag tror att jag ska försöka göra något åt mitt hår snart, klippa mig och få ut det mörka. Få mer min egna hårfärg. Låter som en bra plan Sara.

Bm update

Blodtrycket var högre än igår, men hon hittade inget konstigt i kissprovet. Jag ska in imorn bitti för att lämna alldeles för många blodprov om du frågar mig. Jag, nålar och blod går verkligen inte bra ihop. Sen ska jag tillbaka på en till kontroll på fredag. Om förlossningen inte kommit igång innan, slemproppen lossnade helt igår. Usch vad äcklig jag är. Kan ju också ta flera veckor innan det kommer igång.

Tjockis magen

Natten var hemsk. Jag somnade fem i morse, vaknade sju, somnade om sen ringde klockan nio. Snoozade till tio sen blev det panik. Min moster ska hämta mig kl11 och jag skulle duscha innan. Som tur är duschar inte jag länge.

Håll tummarna för oss nu.

God natt

Ännu en dag har nått sitt slut och ännu en lång halvt sömnlös natt ligger framför mina fötter i ett litet paket med en rosett på. Ikväll vill jag inte öppna paketet, ikväll vill jag inte vara ensam. Ikväll vill jag ha en kram, en axel att gråta mot, en puss i pannan och en trygg röst som säger att allt kommer bli bra.

Det är okej att visa sig sårbar, jag måste lära mig det.

"Kolla mamma, här brände jag mig.

Jag visade omedvetet mitt missnöje när jag skulle visa mamma vart jag brände mig. Visserligen är det inte hennes fel, men nu var det hon som fick ta lite stryk. Jag som trodde bakslagen var förbi, över, slut. Tji fick jag. Det enda jag gör nu är att hoppas på att inget är fel på min lilla kotte. Mig skiter jag i. Jag gråter inte utav själviska själ, jag gråter utav rädsla att något hänt honom. Att något är fel.

Bm update

Jag kom precis från barnmorskan, det blir nog inte sista gången jag var där. Lilleman är ruckbar. Ruckbar! Jag kommer vara gravid för resten av mitt liv känns det som. Jag hade även högre blodtryck så jag ska in imorgon igen för dom misstänker havandeskapsförgiftning.

Det är vid såna här tillfällen man önskar att man inte var ensam.

Pigg mamma

Färdig sminkad och lite piggare än igår. Jag fick sov hela natten inatt! Nu är bara dilemmat med kläder kvar, att det ska va så svårt att känna sig fin när man är stor som en flodhäst. Det är över snart Sara.

Nej lite lunch innan jag dyker in i garderoben!

Magen i v20, så smal jag va

Eftermiddagen och kvällen har bestått av mycket skratt, god mat och godsaker i stora lass. Nu ligger jag däckad i min säng och blir påmind om att jag faktiskt är gravid i nionde månaden, kroppen orkar inte alls mycket nu för tiden.

Imorgon ska jag till barnmorskan och det blir förhoppningsvis sista gången. Fingers crossed!

20 dagar kvar

 

Här är jag, 20 dagar innan beräknat datum, så redo att föda man kan vara. Armarna är feta och jag skäms nått enormt för dom, likaså för benen. But hey, så är det ju att vara gravid eller? Magen har sjunkit extremt mycket bara dom senaste dagarna. Det var så att jag själv fick en chock när jag kollade mig i spegeln. Det händer inte så ofta nu för tiden, kollar mest bara sminket i badrumsspegeln för att inte gå ner mig totalt.

Snart kommer min storebror och hans sambo hit, i morgon drar dom vidare hem till jämtland. Tråkigt att dom bor så långt bort, men det gör det bara roligare att träffas sen istället!

Alla sover och det är helt knäpptyst i lägenheten. Jag har varit vaken sen klockan tre. Då var det mörkt, nu är det sol och fåglarna kvittrar glatt ute. Gör det mig gladare? Knappast. Jag vill bara sova en hel natt någon gång, känna mig utvilad. "Vila så mycket du kan innan förlossningen", jo visst.

Theo

Har lånat hunden av mormor för att ha en ursäkt till att gå ut och gå (ja jag är så lat). Han ligger just nu och myser med mitt ben. Magen är ju i vägen så där kan han inte ligga längre.

Nu; vattenmelon och tv!

Det blir nog en svart jacka ändå. Oliv känns inte som min färg.

Idag ska jag iväg och handla, japp sara ska utanför dörren! Helt otroligt. Jag hoppas på att sammandragningarna väljer att stanna hemma.

Okej mina vänner, nu behöver jag eran hjälp. Hjälper ni inte mig blogg-strejkar jag, deal? Vilken är färgen jag ska välja på min älskade jacka? Jag är drottningen av beslutsångest och det kan ta månader för mig att bestämma mig. 

Slitna toppar? Det kan du inte mena!

Humöret är allt annat än på topp just nu. Jag har nått min bristningspunkt. Allt går emot mig och jag vill bara hoppa tre veckor fram i tiden. Ja jag tar för givet att han är född då. Jag har lust att åka in till förlossningen och skrika på dom tills dom sätter igång mig. Jag får trösta mig med att detta humör bara är ett tillfälligt tillstånd, snart är jag glad igen och då älskar jag att vara gravid.