Om allt ändå bara kunde vara enkelt. Som i filmerna.

Klänning

Kvällen blev helt plötsligt något bättre när mamma kom innanför dörren. Hon höll i ett paket i ena handen och log brett samtidigt som hon sa "Du har fått paket älskling". Min klänning har kommit! Åh så fin den är.



(Ber om ursäkt för den bristande kvalitén på bilden, mobilbilder blir sällan bra..)

Sömn?

Min kropp vill inte ge mig någon sömn. Jag har fått sova i tre timmar i natt. Tre timmar! Det resulterar i halvt öppna ögon, svullet ansikte och en extrem hunger. Orkar jag gå upp och äta? Nej.

Saker till liten

Bestämde mig för att skämma bort lill-kotten lite såhär på kvällskvisten. Dock så var det bara saker jag behöver då jag inte beställt något tidigare. Har inte riktigt vågat. Men det börjar ju närma sig nu så lite kan jag beställa!

 Det till vänster är till spjälsängen och det till höger till vagn/vagga

Kunde inte låta bli strumporna, dom är så otroligt söta! Och nattlampan har jag kollat på ett tag så den fick också följa med när jag ändå var igång! Beställde även ett till set lakan till vagnen/vaggan från Lundmyr, står "Godnatt älskling" med ett hjärta på kudden och så är det ett hjärta på täcket. Stilrent, gulligt och snyggt på samma gång. Precis som jag vill ha det.

Barnmorskan igen

Sitter här med min knut på huvudet och väntar på min mormor som ska skjutsa mig till barnmorskan. Nr jag hade varit där i onsdags så ringde hon mig och sa "Jag mätte aldrig din mage och vi lyssnade aldrig på hjärtat, kan du komma tillbaka nu?" Men det kunde jag icke så jag skulle komma in idag istället. Tokigt det kan bli.

Kom precis på att jag glömde mina bankkort+legg på landet också så jag kan inte shoppa på rean som jag hade hoppats på. Men sånt är livet!

♥

Tidigt i morse skickade pappa ett sms till mig, tio i sju på morgonen, där han skrev nyheten som tagit mig en hel dag att smälta. Som tagit mig en hel dag att förstå, detta är verklighet och inte en hemsk mardröm. Pappas moster, min farmors syster, en stark, vacker och så otroligt älskad kvinna som det alltid varit fart i ligger nedsövd på sjukhuset efter en stor hjärnblödning. Alldeles för ung kämpar hon för sitt liv och jag gör just nu allt för att inte bryta ihop.

Jag vet att detta händer varenda sekund någonstans på jordklotet, där ute sitter någon med samma äckliga känsla i magen och klump i halsen som jag. Någon som vet att den kan göra lika lite som jag, som bara kan sitta och vänta. Men det spelar ingen roll, det är ingen tröst just nu. 

Du som är så älskad av alla oss, som alltid stått vid våra sidor och vakat över oss från barnsben. Som alltid varit glad och rolig. Du med det där skrattet som alltid smittat av sig. Du får inte ge upp, vi är inte redo att ta farväl än. 

Vi älskar dig

Ögonbryn!

Jag känner mig som en människa igen. Tänk vad lite pyssel med hår, ögonbryn och ögonfransar kan göra! Dock så hade jag glömt bort smärtan man får genomlida när man noppar sina ögonbryn. Men jag peppade mig själv med "Om du ska klara av att ploppa ut en unge så klarar du väl för fa-an av att noppa ögonbrynen!" Det funkade och jag tog mig igenom det. Nu är jag nöjd med mitt plockande (jag står och småplockar jättelänge innan jag känner att jag är klar) och ska snart sova. I morgon blir det en liten utflykt till centrum, barnmorska och lite shopping står på schemat! Har insett att jag inte har något att ta på mig på midsommar.

God natt på er kära (men blyga) läsare!

Sommarben

Tror detta är va man kallar sommarben. Kan inte säga annat än att myggen älskar mig i alla fall! Har en del sår också, men det är inte från att ha sprungit och lekt med kompisar utan min klåda som jag har på nätterna. Misstänker att jag fått graviditetsklåda.. Ska ta upp det med barnmorskan när jag ska dit imorgon!

Nu ska jag färga håret så jag blir fin till midsommar. Sen ska jag nog beställa hem lite klänningar från nätet. Om dom finns kvar vill säga!

Puffsisen

Missen blev trött av att åka bil och komma till ett nytt ställe. Gullfian!

Landstället

Vi åkte aldrig ut till landstället igår så vi drar idag istället. Det regnar här men vafasiken gör det då? Hellre sitta där än här! Sen är det inte säkert att det regnar där heller.

Nu drar jag, min katt och min feta mage!

Tänk att tre små enkla ord kan få en att sträcka på sig lite extra och bli helt varm i hela kroppen. 

Ska jag vara helt ärlig kommer jag inte ihåg senast någon sa att den saknar mig helt spontant.

Sovande familj

Min fina familj är trött. Alla två sover sött i soffan. Jag sitter med tårar i ögonen och kollar på american history x, fin film det där. Fin men hemsk. Och Edward Norton är så långt ifrån ful en människa kan komma.

Imorgon åker vi ut till landstället, vet dock inte hur länge vi stannar. Det får vädret bestämma.

Städande och foglossning

Igår fixade jag här hemma. Packade upp min dator, har dock inte haft orken till att sitta vi den. Plockade även undan i gästrummet där mamma bara tryckt in massa saker. Blev lite lyftande av kartonger då så min foglossning har varit förgävlig dom senaste dagarna.

Min katt är nog ändå det sötaste i världen. Hon ligger mitt på golvet och sover, på rygg!

Negativitet

Jag har följt en blogg ett bra tag nu, den handlar om en mammas kamp med sitt barns bortgång. Hennes fina dotter fick cancer och dog kort efter dom fått reda på det. Endast fyra år gammal lämnade hon sin familj bakom sig för att fortsätta sin resa på en annan plats i en annan tid. Detta var givetvis det värsta som kunde hända dom, och hennes mamma har henne i tankarna varje dag, varje sekund. Men vi andra tänker inte på det längre (om man inte stått personen i fråga nära). Det är läskigt hur något som kan vara så stort för en person bara är som en lätt bris för en annan.

Det som hände mig för lite mer än två månader sen kan inte på långa vägar liknas med den händelse jag skrev om här över. Men det som hände finns i mina tankar, varje dag, varje sekund. Medans jag ser hur alla andra fortsätter med sina liv känns det som att mitt står helt stilla. Min jord snurrar inte. Det är mycket jag måste ta tag i men som jag skjuter upp hela tiden. "Jag tar det imorn, eller kanske nästa vecka." Men mina veckor verkar vara längre än alla andras. Jag vill prata om det, men orden vill inte lämna mitt huvud. Jag vill skrika ut min vrede, men jag väljer att vara tyst och småskrika i min kudde istället. Det är enklast så. "Det man inte vet, lider man inte utav." Men jag vet, och jag lider.

Om mindre än tre månader har jag en son. En oskyldig liten varelse som jag ska forma till en människa. Som jag ska lära allt jag vet och kan. Som jag ska skydda mot onda varelser som inte blivit rätt omhändertagna av sina föräldrar när dom skulle formas till en människa. Som kommer komma till mig med frågor om precis allt, för ens mamma ska ju kunna allt. Men om min jord inte snurrar hur ska jag då veta? Om jag står stilla och han rör sig, hur ska jag då kunna ta hand om honom och forma honom till den fina människa jag vill att han ska bli? 

"Negativitet är när någons tankar, känslor eller handlingar orsaker saker som personen i fråga ogillar. Orsaken är alltid rädsla." - Jag har aldrig någonsin varit så rädd som jag är nu.

Det tar sig sa mordbrännarn

Min far kom på besök idag, för han drar till Sri Lanka i tre veckor nästa helg, jag är inte alls avundsjuk. Men huset står alltid kvar där så jag får åka någon annan sommar bara! (Hans fina sambo och blivande fru har ett stort fint hus där.) Vi var iväg och bytte bikini överdelen jag köpte i veckan för den var för liten. Tänka sig att jag knappt kunde ha storlek 34 förr och nu har jag storlek 40! Inte konstigt att jag fått bristningar.

Jag fixar fortfarande här hemma, idag satte pappa upp mina fina gardinstänger i det rum jag ska ha sen och jag fixade med mina gardiner där inne. Ska fixa gardinerna i alla andra rum i morgon hade jag tänkt. Mamma jobbar och jag är ensam hela dagen. Allt börjar lösa sig till baby-hörnan också, jag har kollat runt på bokstäver, hyllor, ramar, sänghimmel, säng, mobil och allt annat jag kommer på allt efter som! Det kommer bli så fint! Men jag väntar med den tills i alla fall augusti, annars kommer jag ha så tråkigt den sista tiden då alla andra jobbar och jag bara sitter hemma.

Nej nu ska jag hoppa in i duschen!

7e månaden

Idag gick jag in i 7e månaden, bara tre kvar nu! Gud så jag längtar efter min lilla kotte

Negativa tankar är okej!

Den senaste veckan har jag haft ett otroligt konstigt sug efter att få träna upp min kropp. Jag tror det kan bero på att jag känner mig som ett fläskberg med geléarmar och gigantiska lår. Jag vet att jag endast gått upp två-tre kilo sen jag blev gravid, men jag får inte göra något ansträngde vilket gör att alla muskler förtvinar (känns det som i alla fall). Jag har aldrig varit någon toktränare, jag har mer varit sån som gått ut på raska promenader lite då och då, kanske en joggingtur någon gång, lite armhävningar och situps vid teven. Men det gör stor skillnad kan jag tala om. När jag stod och testade kläder igår kollade jag lite på min kropp och tänkte "Vad hände där?" för det ser inte alls ut som min rumpa, mina lår, mina armar eller mina bröst. Sen att jag fick gå upp ytterligare en storlek i klänningen gjorde inte saken bättre. Storlek 40 slutade jag på, jag har aldrig ens tänkt tanken på att testa storlek 40 tidigare. Mitt självförtroende fick sig en ordentlig smäll på käften då.

Dessa negativa tankar är inte tillåtna när man är gravid, för man ska glädjas över barnet och släppa allt annat för detta lilla knyte. Men jag kan inte råför att känna mig som ett fläskberg, jag känner inte igen mig själv längre. Så är det bara. Det är okej.

För att prata om något helt annat så är vi för tillfället hundvakt till lillfisen, han kommer hit då och då när mormor inte kan ha honom för hon har något annat att göra. Han har alltid legat och sovit i mitt knä, enda sen han var en liten pluttig valp, nu får han dock inte så mycket plats längre. Men han bara ska ligga där! Hur trångt det än blir! Nutten

Ber om ursäkt för min otroligt håriga tröja, skyller på katten och hunden!

Kläder

Det börjar verkligen märkas att lillskiten inte har mycket plats där inne längre. Inatt vaknade jag utav att han sparkade för första gången under hela graviditeten, och då är jag nästan i v29. Jag blev inte så irriterad, det gjorde mest ont när han kickade allt vad han hade rakt på mina revben, jag fick rulla runt ett litet tag för att hitta en skön position och sen klappade jag lugnande på magen samtidigt som jag gungade lite fram och tillbaka. Han verkade gilla det och blev stilla. Sen kunde jag sova fyra timmar till.

Igår var jag iväg med mamma för att handla kläder, det var femte försöket denna vecka bara. Jag hittade en fin bikini och en klänning, jag får nöja mig med det tills vidare.

Bilderna

Bilderna som jag lovat er i nästan en vecka nu

(OBS! Mobilbilder!)

Farmor och Faffen kollar igenom så att ingen gissat på samma datum.

Jag sitter och vilar ryggen mellan alla familjefoton.

Min älskade storebror och hans sambo, censurerade mitt ansikte för att bespara er de mardrömmar jag annars skulle gett er.

Jag, mina fina kusiner, min styvsyster och Faffen i Hagaparken efter fjärilshuset.

En fjäril från fjärilhuset.

Fy på mig

Jag har inte haft en tanke på att jag kanske borde uppdatera min blogg, dåligt av mig! Jag måste bättra mig har jag insett, om folk ska tycka det är intressant.

Jag håller på att fixa och dona här hemma. Idag var vi iväg en sväng till Ikea för att köpa garderober till två av sovrummen och fönsterlampor till samma rum. Garderoben som ska stå i mitt rum är helt gudomlig. Ni får ett foto sen när den levererats, som den gör i slutet av juni. När vi inte är iväg till Ikea sitter jag här hemma på soffan som en svettig pizza-bagare. Det blir så olidligt varmt i denna lägenhet så man inte vet vart man ska ta vägen. Samtidigt som jag sitter där funderar jag på hur baby-hörnan ska se ut, vilken säng ska jag ha? Svarta eller vita bokstäver på väggen? Svarta eller vita ramar till ul-bilderna? Sänghimmel eller inte sänghimmel? Det är så många tankar som snurrar just nu!

Den strandade valen i egen hög person.

Fönsterlamporna och mina fina nya vita gardiner!

Glass

Nationaldagen. Hur firade vi den? Inte alls faktiskt. Mamma gjorde gudomlig mat till mig. Hela min kropp svullnar upp så fort jag rör på mig. Får bli kjolar och långklänningar i sommar. Jag vill inte ge folk mardrömmar med mina ben.

Mamma snackar om att gå och handla glass, jag får väl ta mitt preggo-arsle och gå med henne när hon är så söt och lagar precis den maten jag vill ha. Jag ber än en gång om ursäkt för att ni varken fått bilderna jag lovat eller att jag inte uppdaterat som jag borde. Men det är så det är nu. Jag får helt enkelt återkomma lite senare. Efter glassen.

Preggo elefanten

Här ligger jag som en strandad val och tittar på tv. Jag borde egentligen sova men mina ben är så svullna att jag inte vågar mig på att försöka ställa mig upp.

Vi stökar fortfarande runt här hemma, idag har jag fixat gardiner till mitt rum. Nästa sak att inhandla är lampor till fönstrerna. Idag tog vi en paus och åkte till Ikea, det är bland det värsta jag varit med om. Mina ben och fötter var så vattenfyllda att jag tillslut knapt kunde lyfta dom. Jag kände mig som en elefant då. En väldigt trött, sliten elefant.

Jag hoppas att ni få som läser min böogg står ut med mina mobilinlägg tills vi fått upp datorn! Den är prio 10000000000 just nu

Fjärilshuset

Nu sitter jag i våran nya lägenhet i Stockholm. Skönt? Ja. Det står flyttkartonger precis överallt och alla har slitit röven av sig hela dagen. Utom preggot som varit på fjärilshuset med kusinerna, pappa och faffen. Faffen är min farfar.

Jag ville bara uppdatera lite, nu ska jag bege mig i säng! Blir att sova med mamma ikväll, men det ska nog gå bra. Återkommer med bilder så fort vi fått ordning här hemma!

Huvudstaden

Skrev ett långt inlägg på min iPhone, vad hände? En ruta ploppa upp och det stod "ERROR". Jo man tackar, bara att skriva om!

Jag ligger nu i sängen hos min fader i huvudstaden och kollar på kvällens big brother och börjar sakta men säkert smälta det faktum att jag inte längre är någon Uppsala-bo. Skönt? Det är en underdrift. Jag kan inte beskriva i ord hur befriande det känns.

I morgon flyttar vi in i våran nya lägenhet och då är jag officiellt stockholmare igen! Som jag längtat efter denna dag!

Bjuder på en bild från när jag brände fläsket på balkongen. Min preggo-navel är grotesk!

Släkt, vadslagning och bebiskläder

Vi är mitt uppe i flytten nu, imorn går flyttlasset och då ska allt vara packat. Kommer vi hinna? Jag vet inte, jag får inte packa så jag kan bara sitta och kolla på. Det är inte världens roligaste uppgift kan jag tala om, jag får dåligt samvete när jag bara sitter och pekar på allt som ska packas och inte ska packas av mina saker. Men vad ska jag göra då? Jag vill ju inte föda nu så då är det bara att hålla sig lugn!

Igår kom min storebror och hans sambo på besök, dom bor i Jämtland så vi ses inte allt för ofta. Vi var hos min farbror och åt middag för att fira alla kusiner + storebrors sambo. Storebrors sambo fyller år 23maj, jag fyller år 25 maj, kusin 1 fyller år 1 juni, kusin 2 fyller år 5 juni sedan kommer min storebror som fyller år 8 juni. Alla kusiner inom två veckor, bra jobbat av mina föräldrar och min farbror + fru! Jag fick en massa barnkläder, lakan, filtar och en sittvagn. Jag tog emot precis allt med öppna armar och jag börjar bli lugnare nu. Det enda stora som fattas nu är sängen, den är enkelt fixad! Min kotte kan pluppa ut när han vill sen.

På tal om min kotte så slog hela släkten (dom var med igår hos farbror) vad om när min kotte ska pluppa ut, min storebror trodde redan den 23 augusti! Då är det inte så speciellt långt kvar, haha! Blev lite nervös nu..

Återkommer lite senare med bilder! Om jag fick några bra tagna igår vill säga.

Studenten

Första inlägget får handla om studenten. Idag är det, som alla andra i Uppsala redan vet, studenten här. Jag kom precis hem ifrån min gamla skolas utspring. Det var med blandad förtjusning jag kom dit, en tår i ena ögat och ett leende på läpparna. Lite fjärilar i magen, men det hör ju till eller hur? Där stod jag och såg på alla studenter med sina fina mössor springa till sina föräldrar och släkt för att få kramar, pussar, blommor, gosedjur. Jag kunde inte rå för att bli lite avundsjuk , det skulle nämligen varit min student också om jag bara skött skolan. Men dom tankarna försvann så fort jag såg Arash, han var så glad, så lycklig, det bara strålade om honom! Han fick en stor kram och en puss, några blommor runt halsen. Sen skulle jag hitta Renata, men det var förgäves, jag sprang runt som en yr höna med magen i vädret men hittade henne ingenstans. Jag skickade i alla fall ett sms och sa grattis.

 Älskade älskade Arash var jätteglad, han log stort hela tiden och jag ville krama ihjäl honom. Fina du ♥

Jag hade långklänning på mig idag, första gången jag någonsin haft det. En stor hitt! Kommer förmodligen bo i den klänningen resten av sommaren!

Återkommer med mer inlägg snart!