Bilden är från Gotland, min fristad, mitt 'runaway' ställe. En liten ö som spelat en enormt stor roll i mitt liv. Där spenderades hela somrarna när jag var yngre.

Och där står jag vid ett stup, 18år gammal, kärlekskrank och allmänt vilsen. Varför står jag vid ett stup? Nej jag ville inte ta mitt liv, jag och min farbrors fru bestämde oss för att åka ut och fota. Gotland är en extremt fin plats. Av någon anledning skulle vi upp dit. Ibland saknar jag den sara, men bara ibland.

Dagarna går extremt sakta, kanske går tiden åt fel håll? Jag vill bara åka härifrån nu. Osammanhängande texter verkar vara min 'thing', jag borde nog sova nu.