torsdag 29 september 2011


Starka killen

Ja, han sov i en halvtimme i vagnen sen var det bara att börja om från början igen. Jag börjar bli lite sliten nu. Ont lite överallt och aptiten är som bortblåst. Minifom dropparna funkar inte, utom att han tycker dom är goda. I morse var han nöjd och glad i en timme. Sen var det dags ännu en gång.

Han blir lugn när han får ligga på mage, men man får inte ha dom på mage. Han blir också lugn när han får nappen, men den är ju inte heller bra att använda. Fan ska jag göra då? Vill han ligga på mage får han det, vill han ha nappen får han den. Jag vägrar sitta och kolla på när min son skriker sig hes och helt röd i ansiktet. När han skakar som ett höstlöv i vinden.

Jag tänker inte känna mig pressad till att "hålla ut", min mamma "höll ut" i ett halvår med mig och var som en zombie. Det är inte så det ska vara.

"Eftersom man inte vet vad kolik är finns det ingen säker bot förutom att tiden läker."

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar