Miliam har blivit lite bättre nu fram mot kvällen, han är dock långt ifrån frisk. Den lilla näsan är illröd (lilla Rudolf), ögonen rinner och kinderna är lika rosiga dom en kär tonårings.

Mamman övergav ungdomarna som festar på nedervånigen och la sig med sin prutt istället. Sedan sju ikväll har jag sprungit upp och ner som en jojo. Han vill bara mysa när han är sjuk. Ligga i famnen och mysa med händerna likt en kattunge som diar. Han är så fin.