söndag 29 januari 2012



Miliam är en riktig liten busunge! Skrattar och ler stort hela tiden. Drar i allt och vet precis vad han får och inte får göra. Han är så fin.

Jag fick inget besök idag, men det gjorde ingenting alls. Jag somnade i soffan och har nu förflyttat mig till sängen. Ena hunden gör mig sällskap istället för min fina T.

Jag tänker ofta på en sak, kan man älska någon för mycket? Kärleken jag har till både T och Miliam är så extremt stark. Jag kan sitta och bara titta på dom i flera timmar. Jag har sån tur som har en så fin familj. Att dagligen känna sig älskad och behövd är inget man ska ta för givet, det är en gåva. Den finaste gåvan man kan få.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar