obeskrivlig kärlek

Ångesten byggs på för var minut som går, om jag bestämde skulle vi aldrig åka härifrån. Egentligen borde jag gå och duscha, vi ska snart åka. Men istället så sitter jag här svettig och äcklig i T's enorma tröja. Tiden kanske stannar för en stund om vi slutar tänka.

Nej nu måste jag sluta deppa. Nästa helg ska jag ju få träffa min fina släkt. Min farbror fyller år och farmor och faffen ska komma dit då. Då får alla träffa Miliam, mina små kusiner (5 och 7år) kommer bli överlyckliga. Något jag ser fram emot enormt mycket. Efter det åker jag nog hit igen. Ska även försöka trycka in en klipptid, måste även färga håret nu. Ljust ska det bli. Ska även försöka trycka in ett uppsala besök under den veckan. Olivia, Kajsa och min gamla klass måste också få träffa Miliam.

Borde jag kanske skaffa en familjen-kategori?