Jag ligger ensam i soffan och känner att något saknas, något är inte rätt. Känslan har kommit och gått de senaste dagarna. Nu kom jag på det, mamma. Jag saknar min mamma. Det gör ont. Jag vill ligga bredvid henne i den gigantiska soffan och prata om livet. Prata om saker vi varit med om och saker vi planerar att göra. Jag vill ha en kram bara en mamma kan ge en. Jag vill ha någon som säger god natt bara på det viset en mamma kan säga god natt.

Vad hade jag gjort utan min högt älskade mamma? Hon har gett mig allt. Hon betalade för blöjor, barnkläder, välling, smink, mat, shampoo och allt de andra man behöver för att kunna leva. Behövde jag något så fixade hon det. Hon städade, lagade mat och tvättade. Jag behövde inte lyfta ett finger.

Jag vill ha min mamma nära mig, inte 60mil bort.