Jag drömde om min mamma inatt. Min mamma som är alldeles för långt bort och som jag träffar allt för sällan. Min mamma som bar på mig i 9månader och födde mig till denna värld. Min mamma som gav mig livet. Min mamma som jag älskar och saknar så mycket att det gör ont.

I drömmen tog hon sitt egna liv, hon hoppade från ett fönster och jag kunde inte göra något. Vad jag än sa spelade ingen roll, hon hoppade ändå. Jag berättade inte för någon, jag pratade inte med någon. Mamma kom tillbaka efter döden, men bara jag kunde se henne. Hon berättade hur mycket hon älskade mig och att hon saknar mig så mycket att hon gråter sig till sömns.

Skuldkänslor? Bara en hemsk jävla dröm som inte betyder något? Jag vet inte. Jag lämnade henne för min egna familj. För mitt egna liv. Nu sitter hon där ensam i sin 4a i huvudstaden med sin son 60mil upp i landet och sin dotter 60mil ned i landet.

Jag gråter allt för ofta över att jag saknar mina föräldrar, de som alltid stått vid min sida och som räddade min sons liv. Utan dom hade vi inte haft någonting. Men jag måste ju fortsätta med mitt egna liv någon gång. Eller?